Jag har ju barn... två stycken... killar... 14 år i början på april... Sebastian o Andreas    Precis som alla andra föräldrar så älskar jag dem ofantligt, skulle absolut inte vilja vara utan.

Iafton har kidsen kommit på att vi skall starta kollo här hemma (i sanning så var det kanske jag som drog igång det hela - men med en dåres envishet försvarar jag mig med att jag inte trodde att det skulle svälla till sådana propotioner). Som kanske endel vet så pågår det ett OS på andra sidan världen - detta innebär konstiga sändningstider och då framför allt när det gäller hockeyn som verkligen är RIKTIGA OS här hemma bland änglarna...

Inatt eller i morgonbitti spelar då vårt älskade (o ibland förtvivlat halvtaskiga) svenska hockeylandslag Tre Kronor. Men för barnen som diggar denna dans i hockeyrinken så är det ju inte bara Sverige som gäller utan även hockeyns urland Kanada (de spelar inatt kl o2.oo tror jag).

Sagt o gjort så har kidsen nu FYRA kompisar här som har förvandlat vardagsrummet till en kopia av kolloverksamheten i "brev från kolonin"... Väntar med spänning om de orkar upp för jag vet att de sover nu...

Visst de stökar ner, drar fram, skapar tvätt o gråa hår men som tonårsförälder kan du ibland också ha en VÄLDANS tur... att få vara med o lyssna hur snacket går. För några timmar sedan så fick jag höra om skolarbetet, tjejer (står väldigt högt upp på listan nu) och hur de skall fortsätta nästa års hockeyverksamhet i Bureå IF... "vi snackar med han o han o han" ... skulle inte han passa som tränare?"... "jamen HUR gör vi nu när vi ska starta då?"...Det är såna gånger det värmer i hjärtat att ha barn...

Älskar er...

Kram å sov så gott (å hejja Sverige)...